Ero sivun ”Alternativ till Medicinpatent” versioiden välillä
Ei muokkausyhteenvetoa |
p (socialstyrelse*) |
||
(2 välissä olevaa versiota samalta käyttäjältä ei näytetä) | |||
Rivi 1: | Rivi 1: | ||
== Alternativ till Medicinpatent == | == Alternativ till Medicinpatent == | ||
=== TODO === | |||
* TODO: Read through, use original Swedish version as inspiration. | * TODO: Read through, use original Swedish version as inspiration. | ||
Rivi 6: | Rivi 8: | ||
* TODO: Translate the words in braces | * TODO: Translate the words in braces | ||
=== På Svenska === | |||
Speciellt i Europa, som har en kraftigt finansierad statlig hälsovård, får medicinindustrin den största delen av sin inkomst direkt från staterna. | Speciellt i Europa, som har en kraftigt finansierad statlig hälsovård, får medicinindustrin den största delen av sin inkomst direkt från staterna. | ||
Den Europeiska medicinforskningsorganisationen EFPIA berättar i sin raport från år 2006 (sidan 37) att den största delen av medicinkostnaderna blev betalda av staterna - till exempel betalade Finska staten 66%, Tyska 90%, Franska 95% och Nederländska 99,7% av alla läkemedelskostnader. | Den Europeiska medicinforskningsorganisationen EFPIA berättar i sin raport från år 2006 (sidan 37) att den största delen av medicinkostnaderna blev betalda av staterna - till exempel betalade Finska staten 66 %, Tyska 90 %, Franska 95 % och Nederländska 99,7 % av alla läkemedelskostnader. | ||
Från sammanställningar gjorda av de stora läkemedelsbolagen själva (tex. Novartis [sid 143], AstraZeneca), kan man läsa att av försäljningsinkomster används ca 15% till forskning och framtagning av nya mediciner. Är patentsystemet verkligen det effektivaste sättet att finansiera forskning, då läkemedelsindustrin själv medger att de använder 85% av pengarna de får av stateter till andra ändamål? | Från sammanställningar gjorda av de stora läkemedelsbolagen själva (tex. Novartis [sid 143], AstraZeneca), kan man läsa att av försäljningsinkomster används ca 15 % till forskning och framtagning av nya mediciner. Är patentsystemet verkligen det effektivaste sättet att finansiera forskning, då läkemedelsindustrin själv medger att de använder 85 % av pengarna de får av stateter till andra ändamål? | ||
Ett alternativ vore att staterna själv finansierar läkemedelsforskning direkt, och ger ut alla forskningsresultat för fri användning. I Sveriges | Ett alternativ vore att staterna själv finansierar läkemedelsforskning direkt, och ger ut alla forskningsresultat för fri användning. I Sveriges Socialstyrelses raport framgår det (på sidan 13) att medicinpriserna sjönk i medeltal 70 procent då deras patentskydd utgick och billigare preparat kom in på marknaden. I detta fall är det frågan om 20 år gamla preparat som har haft gott om tid att [vakiintua] på marknaden, och således sänka konkurrenskraften på billigare alternativpreparat - människor tenderar att lita på samma produkter de alltid har använt. Det är alltså troligt att fri konkurrens skulle sänka priserna ännu mer på nya preparat som just kommit ut på marknaden. | ||
Rivi 32: | Rivi 35: | ||
=== Alkuperäinen === | |||
Vaihtoehto lääkepatenteille | Vaihtoehto lääkepatenteille |
Nykyinen versio 3. kesäkuuta 2008 kello 17.57
Alternativ till Medicinpatent
TODO
- TODO: Read through, use original Swedish version as inspiration.
- TODO: Change medicin -> lääkemedel in some places, it sounds better
- TODO: Add links to the sources
- TODO: Translate the words in braces
På Svenska
Speciellt i Europa, som har en kraftigt finansierad statlig hälsovård, får medicinindustrin den största delen av sin inkomst direkt från staterna. Den Europeiska medicinforskningsorganisationen EFPIA berättar i sin raport från år 2006 (sidan 37) att den största delen av medicinkostnaderna blev betalda av staterna - till exempel betalade Finska staten 66 %, Tyska 90 %, Franska 95 % och Nederländska 99,7 % av alla läkemedelskostnader. Från sammanställningar gjorda av de stora läkemedelsbolagen själva (tex. Novartis [sid 143], AstraZeneca), kan man läsa att av försäljningsinkomster används ca 15 % till forskning och framtagning av nya mediciner. Är patentsystemet verkligen det effektivaste sättet att finansiera forskning, då läkemedelsindustrin själv medger att de använder 85 % av pengarna de får av stateter till andra ändamål?
Ett alternativ vore att staterna själv finansierar läkemedelsforskning direkt, och ger ut alla forskningsresultat för fri användning. I Sveriges Socialstyrelses raport framgår det (på sidan 13) att medicinpriserna sjönk i medeltal 70 procent då deras patentskydd utgick och billigare preparat kom in på marknaden. I detta fall är det frågan om 20 år gamla preparat som har haft gott om tid att [vakiintua] på marknaden, och således sänka konkurrenskraften på billigare alternativpreparat - människor tenderar att lita på samma produkter de alltid har använt. Det är alltså troligt att fri konkurrens skulle sänka priserna ännu mer på nya preparat som just kommit ut på marknaden.
Ifall staterna flyttade 20-30 % av pengarna som de subventionerar medicinkostnader med direkt till medicinforskning, så skulle medicinforskningen ha mer pengar till förfogande än i nuläget. På samma gång skulle priset på mediciner sjunka med i alla fall 70 % - med slutresultatet att medicinkostnaderna för staterna skulle sjunka, i bästa fall till hälften!
Det här skulle också leda till en rad andra fördelar:
1. Lääkemedelspatenterna håller priset på läkemedel hög även i utvecklingsländer, och dödar därmed massor av folk varje dag. Att skrota patentsystemet skulle ändra på det här. 2. Patentfri forskning är också mycket effektivare, eftersom forskare inte behöver oroa sig över om deras forskning inkräktar på existerande patent och om de därför måste göra samma sak på ett mindre effektivt sätt. 3. Forskningen skulle också effektiviseras genom att all information skulle vara allmänt åtkomlig, det skulle inte finnas intresse att gömma den. 4. Vi skulle slippa intressekonflikten, där det är mer lönsamt för läkemedelsbolag att utveckla mediciner som lindrar besvär än botar sjukdomar helt. 5. Nuförtiden är det inte nödvändigtvis lönsamt att utveckla läkemedel för sjukdomar som mest förekommer i fattiga länder och är sällsynta annanstans. Det skulle vara enklare att även ta dessa i beaktande då försäljningsvinst inte är den primära motiveringen.
Finnland kan inte ensamt driva igenom den här förändringen, men på Europeisk nivå är det möjligt. Allt som krävs är tillräckligt med vilja.
("Alternativ till Medicinpatent") baserar sig på Svenska Piratpartiets ursprungliga förslag.)
Alkuperäinen
Vaihtoehto lääkepatenteille
(Katso myös: vastauksia lääkepatenttikysymyksiin.)
Etenkin Euroopassa, jossa on voimakkaasti rahoitettu julkinen terveydenhuolto, valtaosa lääketeollisuuden myyntituloista tulee suoraan hallituksilta. Euroopan lääketutkimuksen kattojärjestö EFPIA kertoi vuoden 2006 raportissaan (sivulla 37), että valtaosa lääkkeiden kuluista tuli valtioiden korvattaviksi - esim. Suomen valtio maksoi 66%, Saksan 90%, Ranskan 95% ja Alankomaiden 99,7% kaikista lääkeostoksista. Isojen lääkeyhtiöiden omista yhteenvedoista ilmenee (esim. Novartis [sivu 143], AstraZeneca), että niiden saamista myyntituloista noin 15% käytetään tutkimukseen ja uusien lääkkeiden kehittelyyn. Onko patenttijärjestelmä todella tehokkain tapa rahoittaa tutkimusta, kun lääketeollisuus itsekin myöntää käyttävänsä 85% valtioilta saamistaan rahoista muihin tarkoituksiin?
Vaihtoehtona olisi, että hallitukset rahoittaisivat itse lääketutkimusta suoraan, vapauttaen kaikki tutkimustuloksensa vapaaseen käyttöön. Ruotsin Ruoka- ja lääkehallinnon raportti ilmoittaa (sivu 13) lääkkeiden hinnan pudonneen keskimäärin 70 prosenttia, kun niiden patenttisuoja on rauennut ja markkinoille on tullut halvempia kopioita. Tässä on kyse 20 vuotta vanhoista lääkkeistä joilla on ollut runsaasti aikaa vakiinnuttaa asemansa markkinoilla ja siten heikentää halvempienkaan lääkkeiden kilpailukykyä - ihmisillä on taipumus luottaa samoihin tuotteisiin, joita ovat aina käyttäneet. On siis todennäköistä, että vapaa kilpailu romahduttaisi vielä enemmän uusien, juuri markkinoille tulevien lääkkeiden hintoja.
Mikäli valtiot siirtäisivät lääkekulujen korvaamisesta käyttämistään rahoista 20-30% lääketutkimuksen rahoittamiseen suoraan, olisi lääketutkimuksella käytössään enemmän rahaa kuin nykytilanteessa. Samaan aikaan lääkkeiden yleinen hinta romahtaisi ainakin 70% - lopputuloksena valtioiden lääkekulut romahtaisivat, hyvässä tapauksessa noin puoleen!
Tästä seuraisi myös joukko muita etuja:
1. Nykyiset lääkepatentit pitävät hinnat korkeina myös kehitysmaissa, tappaen lukemattomia ihmisiä joka päivä. Patenttijärjestelmän romuttaminen muuttaisi tämän. 2. Patenttivapaa tutkimus olisi yleisestikin paljon tehokkaampaa, sillä tutkijoiden ei tarvitsisi huolehtia siitä, rikkovatko heidän uudet keksintönsä olemassaolevia patentteja ja joutuvatko he tekemään saman asian tehottomammalla tavalla. 3. Tutkimus tehostuisi myös sillä, että kaikki siihen liittyvät tiedot olisivat julkisesti saatavilla, eikä niitä pyrittäisi pitämään salassa kilpailijoilta. 4. Vältyttäisiin eturistiriidalta, jossa lääkeyhtiöille on kannattavampaa kehittää oireita lievittäviä lääkkeitä kuin sairauden kokonaan parantavia. 5. Nykyään pääasiassa köyhissä maissa esiintyville sairauksille ei välttämättä ole kannattavaa kehittää lääkkeitä. Sama ongelma koskettaa teollisissa maissa esiintyviä, mutta muuten harvinaisia sairauksia. Myös näihin voitaisiin paremmin kiinnittää huomiota kun suurimmat voitot eivät toimisi ensisijaisena kannustimena.
Pelkästään Suomi ei tätä muutosta pysty yksinään tekemään, mutta Euroopan tasolla se on mahdollista. Kaikki mitä siihen tarvitaan on tarpeeksi tahtoa.
("Vaihtoehto lääkepatenteille" perustuu Ruotsin Piraattipuolueen alkuperäiseen ehdotukseen.)